Historielös skoldebatt

När de politiska partierna med folkpartiets Jan Björklund i spetsen nu tar tag i skolpolitiken förväntar jag mig att kunskaper även i detta sammanhang värderas och sätts i fokus. En förskräckande historielöshet och okunskap är vad den skolpolitiska retoriken i alla partier visar upp. Vilka partier har varit tongivande och utformat vårt skolväsende under perioden från 1917 till 2007? Hur ser ministerlistan ut egentligen? Svaret hittar du på: http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_Sveriges_ecklesiastikministrarVilka avtryck har ministrarna lämnat efter sig ? Vilka var de avgörande frågorna? Hur har de politiska partierna agerat FÖR ATT FÅ LÅNGSIKTIGHET I DE SKOLPOLITISKA REFORMERNA? Har den politiska retoriken överhuvud taget haft något inflytande på verksamheten i skolorna?Själv började jag i folkskolan 1952 då Ivar Persson, Bondeförbundet var ecklesiastikminister. Jag gick fyra år i läroverket och tre år på gymnasium. Under hela den perioden var Ragnar Edenman ecklesiastikminister. Jag minns att vi fick lära oss hans namn och att det märkliga ordet för han yrke hade med kyrkan att göra. Under min studietid vid universitetet ändrades beteckningen. Olof Palme var den siste ecklesiastikministern och den förste utbildningsministern. Jag började arbeta som lärare i svenska och engelska under Ingvar Carlssons fyra år som utbildningsminister och har sedan dess varit med om tio olika utbildningsministrar, en undervisningsminister och tretton skolministrar som ytterst ansvariga för utveckling av skola och utbildning. Av de senare var Bengt Göransson både kultur- och skolminister och Lena Hallengren vår första föreskole- och ungdomsminister. Det återstår att se om hon får någon efterföljare.Så här i backspegeln kan jag se att det stora paradigmskiftet kom under 60-talet, när folkskolan, fackskolan och läroverken avskaffades och ersattes med enhetsskolan och tanken om en skola för alla manifesterad i den nioåriga grundskolan . Utbildning sågs som vägen till ett bättre liv. En välutbildad befolkning ansågs ha avgörande betydelse för utvecklingen av landets bruttonationalprodukt. Är vi idag inne i ett lika avgörande systemskifte när skolverksamhet läggs ut på en marknad och konkurrensutsätts? Hur länge dröjer det innan universtitets- och högskoleutbildning och forskning ska ägas, styras och skötas av marknadskrafterna?Nutidshistoria på skolområdet är inget lättillgängligt ämne för gemene man. Det tycks den inte heller vara det för den politiska fritidspolitiken kanske inte ens för ansvariga skolpolitiker på högsta nivå.

Om flumskola och kunskapsskola

"Det är politiken - inte skolan - som är flummig
Flosklerna har haglat i den flummiga debatt om skolan som förts här av ledande Strängnäspolitiker. Det har mest handlat om vad regeringen tänker göra och vad sossarna borde gjort."
Det är Dag Bremberg, journalist och politiker för mariefredspartiet som uttalar sig.

I ett angeläget debattinlägg i Eskilstuna-Kuriren http://ekuriren.se/vill han i stället diskutera elevpengen och skolornas ekonomi.

Jag känner samma irritation inför "flosklerna" men finner det ändå angeläget att kommentera det avsnitt i alliansens debattinlägg: Alla behövs för att skapa Mälardalens bästa skola LÖRDAG 21 APRIL 2007 som Bremberg refererar till:

"Det allra viktigaste är att kunskapsmålen nu står i centrum för allt skolarbete. Att de lokala socialdemokraterna nu följer Ylva Johanssons med fleras reträtt från de flumskolans ideal som kännetecknat svensk skola sedan sent 60-tal är bara positivt. Nu ges kunskapsskolan en chans och vi glädjer oss åt att kunna välkomna socialdemokraterna tillbaka till kunskapens väg. "

Läroplaner och kursplaner är de viktigaste styrdokumenten vi har för skolornas verksamhet. Vem har stått för dessa dokument? Socialdemokraterna avskaffade med Lgr 62 och Lgr 69 det gamla parallellskolesystemet med Folkskola och Läroverk. Det var däremot en moderat skolminister, Britt Mogård som tillsammans med Birgit Rodhe, fp i häftet Skolan ska fostra och i Lgr 80 ställde lärarkåren inför att målområdet Normer och värden skulle placeras före Kunskaper. Den läroplan för grundskolan som vi har idag, Lpo 94, utreddes och lades fram av Beatrice Ask, moderat skolminister. Utredningen hade rubriken Skola för bildning.
Jag frågar mig vem har egentligen stått för "flumskolan" när den dåtida skolpolitiska retoriken talade om och eftersträvade gemensamt agerade och samverkan kring samhällsuppdraget att ge fostan och utbildning till nationens barn och ungdomar?
Nu ser vi en borgerlig regering stödda av socialdemokrater återinföra ett parallellskolesystem med fristående "elitskolor" och kommunala skolor för dem som inte platsar i de "fina" skolorna.