Ännu en ny omgång mål i år 3

Skolverket har nu kommit med den fjärde versionen av mål för år 3 som publicerats på verkets hemsida. Av rapporten framgår att de anonyma författarna fått brottas med många intressenter för att åstadkomma sitt förslag. Får målen godkänt av utbildningsdepartementet denna gång måntro?

Målen är otvetydigt mer detaljerade genom de exempel som ges. De är också fler än tidigare. Kanske till följd av att det inte finns så många mål med flera mål i målet. Hängde ni med?
Genom exemplen har man också definierat kunskapsinnehållet.

I den fem sidor korta rapporten lyfts några intressanta aspekter på hur uppdraget hanterats.
Man har strävat efter ett öppet arbetssätt trots de snäva tidsramarna. Någon utprövning av målen har inte kunnat genomföras. Om detta säger rapporten:

”Skolverkets målförslag har en delvis oprövad målstruktur. Hur den kommer att förstås och tillämpas i verksamheten och vad det kan ge för effekter är därför svårt att förutsäga.” …..
”Skolverket bedömer att det är helt nödvändigt att utarbeta ett kommenterande material till de föreslagna målen. Ett sådant material bör bland annat behandla målens relation till de befintliga kursplanerna i respektive ämne inklusive mål att uppnå för årskurs fem.”

Skolverket har uppfattat att man har krav på sig att använda ett mer lättbegripligt språk. Från att tidigare ha skrivit för de yrkesprofessionella skriver man denna gång med föräldrar som mottagare. Min bedömning är att texten blivit lättare att ta till sig. En fråga som ändå hänger kvar är om nioåringar ens med lärarens hjälp kan ta till sig textens målformuleringar. Risken finns att lärarkåren än en gång hamnar i ett tolkningsdilemma när målen ska förmedlas till eleverna.

Intressant är också att "ett flertal forskare reagerat på den språkliga utformningen av målen. De framför att målens nivå tenderar att upplevas lägre än vad den egentligen är."

Min slutsats: När man går ifrån den mycket svåra byråkratsvenskan riskerar målen att uppfattas som lättare att uppnå. Hoppsan!!