En individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen

Regeringen hastar fram avgörande förändringar av bedömnings- och betygssystemet. I en så kallad Departementspromemoria från Utbildningsdepartementet föreskrivs förändringar i grundskoleförordningen som regeringen i stället borde komma överens med oppositionen om över blockgränserna!

Den obligatoriska skolan får ett förändrat bedömningsuppdrag från och med den 1 juli 2008. Lärare ska innan dess ha rett ut och tagit till sig innebörden i en rad begrepp som flyter in i varandra. Vad är skillnaden mellan skriftlig information och skriftligt omdöme? Hur skiljer sig ett betygsliknande omdöme från betyg och betygskriterier? När använder lärare summativ respektive formativ bedömning?

Betygssättning är myndighetsutövning med krav på dokumentation, insyn och likabehandling. Lärare bedömer och utvärderar sina elevers kunskapsutveckling innan de sätter betyg. Att lärare förstår de förändringar som föreskrivs avgör hur rättssäkerheten kan garanteras när de sätter betyg eller formulerar betygsliknande omdömen.

Som ansvarig för fortbildningen i utbildningsverksamheten i Strängnäs kommun blir jag frustrerad. Regeringen ”svingar sitt trollspö” och tror att huvudmän och skolledare under vårterminen 2008 kan upparbeta full förståelse för de förändringar som föreskrivs.

Lärare i år 1 – 5 har bedömt hur elever uppnår mål i år 5 – ja! Skolinspektionerna visar att lärare för de yngre barnen bedömer matematik och svenska! De flesta kommuner får kritik för att alla skolans ämnen inte bedöms i dessa årskurser! Kännedom om summativ och formativ bedömning finns men tillämpningen av den formativa bedömningen är än så länge outvecklad.

Uppdraget att i år 1 – 5 utarbeta nya förstärka utvecklingsplaner med skriftliga omdömen som kan vara betygsliknande innebär ett ökat krav på fortbildning för kommunerna. Sådan fortbildning tar tid att genomföra.

Nya mål i år 3

I Skolverkets senaste nyhetsbrev beskrivs arbetet med förslagen till nya målen i år tre. Nyhetsbrevet citerar en intressant bedömning av målen som görs av ansvarigt undervisningsråd.

Niclas Westin tror att de nya målförslagen för årskurs 3 kommer att skilja sig både i karaktär och funktion jämfört med målen i årskurs fem och nio.
- De reviderade förslagen till mål i årskurs 3 kommer mer direkt att gå att stämma av, medan målen i årskurs fem och nio förutsätter en tolkning. Det innebär bekymmer för lärarna eftersom olika delar av kursplanen innehåller olika logik och ska förstås på olika sätt. Men vi försöker utveckla detta i vårt kommentarmaterial, säger Westin.

Lärare för de yngre barnen (barnen på lågstadiet) ställs genom de nya målen inför en annan typ av mål än de som gäller för skolåren fyra till fem och sex till nio. Målen i år tre ska förstås på annat sätt än de övriga målen. Ställer inte målen i år tre krav på lärarens tolkning av dem? Räcker de exempel som ges för att tydliggöra den kunskapsnivå som ska uppnås? Nej! Detta har Skolverket insett och därför presenteras ett implementeringsprogram i tre steg.

Vid införandet av nationella mål och prov i årskurs 3 föreslår Skolverket därför en implementering med kompetensutvecklingsinsatser i tre steg.
Vid steg ett inbjuder Skolverket dels till informationskonferenser där representanter från varje skola samt skolhuvudmän deltar, dels till fördjupningskonferenser för de som skolhuvudmannen utser att organisera implementeringen på kommunnivå.
Vid steg två ansvarar skolhuvudmannen för att ge berörda lärare i såväl kommunala som fristående skolor möjlighet till fördjupning av innehållet i målen samt av relationen mellan mål och bedömning kopplat till undervisningen. Skolverket stödjer arbetet i steg två genom att tillhandahålla studiematerial och att ge fortbildning till implementeringsansvariga i kommunen.
Steg tre utgörs av kompetensutveckling, vilken bör styras av de enskilda skolornas behov. Skolverket avser att även i steg tre tillhandahålla studiematerial som skolorna kan använda för den egna skolans fortbildningssatsningar, förslagsvis med stöd från nationella och regionala utvecklingscentra.
Skolverket avser även att utveckla den hemsida som byggts upp under arbetet med att ta fram mål och prov i årskurs 3. Allt material som Skolverket tillhandahåller för de olika stegen skall gå att hämta fritt via denna hemsida.

Nu väntar vi alltså på beslut om att förslagen till mål för svenska/svenska som andra språk samt matematik ska fattas. Sen blir det fortbildning under våren eftersom målen ska börja gälla från hösten 08.

Ännu en ny omgång mål i år 3

Skolverket har nu kommit med den fjärde versionen av mål för år 3 som publicerats på verkets hemsida. Av rapporten framgår att de anonyma författarna fått brottas med många intressenter för att åstadkomma sitt förslag. Får målen godkänt av utbildningsdepartementet denna gång måntro?

Målen är otvetydigt mer detaljerade genom de exempel som ges. De är också fler än tidigare. Kanske till följd av att det inte finns så många mål med flera mål i målet. Hängde ni med?
Genom exemplen har man också definierat kunskapsinnehållet.

I den fem sidor korta rapporten lyfts några intressanta aspekter på hur uppdraget hanterats.
Man har strävat efter ett öppet arbetssätt trots de snäva tidsramarna. Någon utprövning av målen har inte kunnat genomföras. Om detta säger rapporten:

”Skolverkets målförslag har en delvis oprövad målstruktur. Hur den kommer att förstås och tillämpas i verksamheten och vad det kan ge för effekter är därför svårt att förutsäga.” …..
”Skolverket bedömer att det är helt nödvändigt att utarbeta ett kommenterande material till de föreslagna målen. Ett sådant material bör bland annat behandla målens relation till de befintliga kursplanerna i respektive ämne inklusive mål att uppnå för årskurs fem.”

Skolverket har uppfattat att man har krav på sig att använda ett mer lättbegripligt språk. Från att tidigare ha skrivit för de yrkesprofessionella skriver man denna gång med föräldrar som mottagare. Min bedömning är att texten blivit lättare att ta till sig. En fråga som ändå hänger kvar är om nioåringar ens med lärarens hjälp kan ta till sig textens målformuleringar. Risken finns att lärarkåren än en gång hamnar i ett tolkningsdilemma när målen ska förmedlas till eleverna.

Intressant är också att "ett flertal forskare reagerat på den språkliga utformningen av målen. De framför att målens nivå tenderar att upplevas lägre än vad den egentligen är."

Min slutsats: När man går ifrån den mycket svåra byråkratsvenskan riskerar målen att uppfattas som lättare att uppnå. Hoppsan!!

Det enkla vinner över det svåra

Dagens Nyheter kommenterar på ledarplats utredningen om mål och uppföljning i grundskolan. "Det är lättare att ha en åsikt om kepsar i klassrummet än om nationella prov. Det är lättare att tycka något om hur många ämnen som ska ha nationella prov än om hur skolans mål bör formuleras". Hur många gånger har jag inte hamnat i vanmakt över alla förenklade omdömen om svensk skolverksamhet!! Alla skolor, skolledare och lärare i vårt avlånga land dras över en kam! Och själva kamningen genomförs av personer placerade i stockholmstrakten! Nyanserad bedömning och debatt, icke det!

DN:s ledare är glädjande nog en av de mest nyanserade jag läst på länge. Tretton år efter målstyrningens införande är det äntligen dags! Vad ser man då i utredningar och ledarkommentarer? Det har inte fungerat som det var tänkt ute på skolorna! Målstyrningen skapade förvirring. Att gå från så kallad regelstyrning till målstyrning - två diametralt motsatta system - skapade förvirring! Vem kan vara förvånad?

Det man däremot inte ser i nuläget är att förvirring kan vara positiv. Förvirring kan bli en mylla för nytänkande. Förvirring kan bli en drivkraft för de människor som vill skapa ordning för att hantera sin frustration. Har utredningen sett och tagit tillvara sådant som erövrats under förvirringens tid? Jag tänker främst på att många till slut begrep sig på de strävansmål som nu ska tas bort. Många har förstått att mål att sträva mot stod för att se och utveckla det kompetenta barnets förmågor och kompetenser inte enbart deras innehållsbaserade faktakunskaper. Jag tänker på att många rektorer och lärare faktiskt erövrat innebörden i begreppet kunskapskvaliteter under denna förvirringens tid. Att insikten infunnit sig om att det finns alternativ till proven med sin poängsättning, att det finns bedömningsmetoder där eleven kan vara delaktig och utveckla en egen bedömningsförmåga av sina prestationer. Metoder som visat sig vara effektiva medel för att elever ska nå bättre resultat.

Blir du nyfiken? Jag rekommenderar en läsning av sidorna 17 - 42 i en utredning om prov/bedömningsmetoder i grundskolan där det ges en bra teoretisk grund för var skolan står när det gäller prov och bedömningen. För svårt? Ja, kanske men låt det svåra någon gång få vinna över det enkla!