Kunskapssynen i debatten om kunskapsskolan

Det är bra med ett fokus på kunskapsskolan. Tyvärr är begreppet kunskap inte entydigt. Det råder inte längre någon samsyn om innebörden i detta begrepp. Det är inte så enkelt längre att kunskap är detsamma som faktakunskap.

Om eller när socialdemokraterna efter sitt rådslag ska återta initiativet i kunskapsdebatten bör de ta med sig ett tänkande kring vad googliseringen och globaliseringen redan betyder för våra samhällens kunskapsutveckling och därmed vår kunskapssyn. Vi behöver en fördjupad politisk debatt kring vilken kunskapssyn som ska avgöra en framtida organisation av skola och lärande. Jag vill utmana den debatten med hjälp av professor Thomas Kroksmark från Högskolan i Jönköping.

En av forskningsprofilerna på högskolan i Jönköping är Innovativt lärande. Innovativt lärande kännetecknas av googlisering, globalisering, digitalt lärande, intuition och tolkning.
” Det postmoderna lärandet är paradoxalt nog på samma gång globalt och lokalt. Eleven klickar sig från vilken plats som helst ut till en global cyberrymd fullproppad av information. Den riktigt intresserade eleven kan enkelt och snabbt skaffa sig kunskaper inom ett specifikt område eller ämne som ingen annan har. Kunskap har blivit demokratisk, den är allas, och skolan kan inte längre hävda kunskapsöverläge. Inte heller duger de traditionella pedagogiska teorierna som utgår ifrån att lärande styrs på vägar som är uppgjorda på förhand, inte heller att det krävs en viss mognad för att kunna hantera abstrakta kunskaper och lärandeformer eller att kunskaps- och färdighets(krav? nivåer?) kan definieras för alla. Därmed är också tur&ordning-pedagogiken ett minne blott. Utvecklingen inom det här området går mycket snabbt och allt händer framför ögonen på lärarna.”
Orden inom parentes i citatet är mina.

Det postmoderna lärandets betydelse för nioåringarna i årskurs 3, för elvaåringarna i årskurs 5 och för femtonåringarna i årskurs 9 är vad vi borde tala om mycket mer i den skoldebatt som sveper runt i media och de politiska församlingarna. Inte minst de som inom socialdemokratin rådslår kring den första följdfrågan till fråga fyra bör ägna sig åt att diskutera detta.