Förväntningarna inför ett nytt läsår finns där trots alla de gamla läsår som passerat. Outlook har fyllts med inbokade möten och aktiviter fram till vecka 44 - höstlovsveckan - veckan som ligger mitt i höstterminen.
En intressant artikel att börja läsåret med skrevs av Arne Engström, universitetslektor i pedagogik i DN: "De mest begåvade barnen är sämst på att lära nytt" .
"En ny studie med 2 700 barn avslöjar att de mest begåvade barnen har så lätt för sig i skolan att de inte lär sig studieteknik och att arbeta på rätt sätt. När kraven ökar är de oförberedda på att behöva plugga. Den upptäckten kommer som en chock. Barnen får svårt att koncentrera sig och skolprestationerna faller dramatiskt."
Bristande arbetsvanor och studieteknik är den förklaring som ges i artikeln. Intressant men finns det fler förklaringsmodeller? Sådana ges kanske vid en egen läsning av forskningsrapporten. Intressant är också att läs- och räkneförmågan varit utgångspunkter för bedömningen!
Inspirerad av intrycken från The 13th Conference on Thinking i Norrköping i juni vill jag påstå att svensk skola behöver erbjuda sina elever bättre "tankeverktyg". Att utmana och utveckla alla elevers tänkande (både de duktigas och de mindre duktigas) är den utmaning som informationssamhället ställer dagens pedagoger inför.Detta har man uppfattat i de anglosaxiska länderna. Australiens och Nya Zeelands pedagoger utvecklar metoder, amerikanska och brittiska pedagoger likaså. Var finns de svenska pedagoger som utvecklar metoder baserade på beprövad gemensam erfarenhet för att lära svenska barn att tänka?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar