Skolstart - omstart

Skolstarten får bli en omstart för mitt bloggande. Det har varit skönt med ett "sommarlov" även för en samhällsnyttans tjänstekvinna!
Förväntningarna inför ett nytt läsår finns där trots alla de gamla läsår som passerat. Outlook har fyllts med inbokade möten och aktiviter fram till vecka 44 - höstlovsveckan - veckan som ligger mitt i höstterminen.

En intressant artikel att börja läsåret med skrevs av Arne Engström, universitetslektor i pedagogik i DN: "De mest begåvade barnen är sämst på att lära nytt" .

"En ny studie med 2 700 barn avslöjar att de mest begåvade barnen har så lätt för sig i skolan att de inte lär sig studieteknik och att arbeta på rätt sätt. När kraven ökar är de oförberedda på att behöva plugga. Den upptäckten kommer som en chock. Barnen får svårt att koncentrera sig och skolprestationerna faller dramatiskt."

Bristande arbetsvanor och studieteknik är den förklaring som ges i artikeln. Intressant men finns det fler förklaringsmodeller? Sådana ges kanske vid en egen läsning av forskningsrapporten. Intressant är också att läs- och räkneförmågan varit utgångspunkter för bedömningen!

Inspirerad av intrycken från The 13th Conference on Thinking i Norrköping i juni vill jag påstå att svensk skola behöver erbjuda sina elever bättre "tankeverktyg". Att utmana och utveckla alla elevers tänkande (både de duktigas och de mindre duktigas) är den utmaning som informationssamhället ställer dagens pedagoger inför.
Detta har man uppfattat i de anglosaxiska länderna. Australiens och Nya Zeelands pedagoger utvecklar metoder, amerikanska och brittiska pedagoger likaså. Var finns de svenska pedagoger som utvecklar metoder baserade på beprövad gemensam erfarenhet för att lära svenska barn att tänka?

Tydliga (mål och) kunskapskrav i grundskolan

Nu har jag läst på. Vad säger Leif Davidsson i sin utredning? Vad kommer att påverka skolans fortsatta arbete?

De ändringar som leder till så kallade författningsförslag är få. Ordet mål byts ut mot krav och kunskapsmål byts ut mot kunskapskrav i förslagen till ändringar i skollagen. Kunskapskrav definieras i en förändrad grundskoleförordning som ”de krav som ställs på elevens kunskaper i kursplanerna” och mål att sträva mot blir inriktningsmål. Ämnesinnehållet markeras tydligare. Att kursplanerna publiceras tillsammans med läroplanens övergripande mål läggs också fast i förordning.

”Befaraparagrafen” § 4 i kapitel 5 i grundskoleförordningen föreslås också bli ändrad. Den ska formuleras: ”En elev skall ges stödundervisning, om det kan befaras att eleven inte kommer att uppnå kunskapskraven för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 och årskurs 6 och kunskapskraven för betyget Godkänt i årskurs 9 eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd.”

Begreppet blockbetyg avskaffas och rensas också bort ur grundskoleförordningen. Något förslag om betygssättning från årskurs 6 finns inte formulerade i författningsförslagen.

Det känns lite futtigt att detta är vad som konkret kommer ut av utredningen. Davidsson avhändar sig uppdraget att föreslå justeringar i läroplanen utifrån de förslag som läggs i utredningen. Han anser att det behövs så stora innehållsliga förändringar i dagens läroplan att de inte kan hanteras inom utredningens ram.

Min läsning ger mig intrycket att Bo Sundblad fått gehör sin linje om kunskapskrav medan Ingrid Carlgren inte kunnat hävda synsättet med kriteriebedömning och kvalitetsnivåer.

Det svåra har fått ge vika för det enkla.