En individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen

Regeringen hastar fram avgörande förändringar av bedömnings- och betygssystemet. I en så kallad Departementspromemoria från Utbildningsdepartementet föreskrivs förändringar i grundskoleförordningen som regeringen i stället borde komma överens med oppositionen om över blockgränserna!

Den obligatoriska skolan får ett förändrat bedömningsuppdrag från och med den 1 juli 2008. Lärare ska innan dess ha rett ut och tagit till sig innebörden i en rad begrepp som flyter in i varandra. Vad är skillnaden mellan skriftlig information och skriftligt omdöme? Hur skiljer sig ett betygsliknande omdöme från betyg och betygskriterier? När använder lärare summativ respektive formativ bedömning?

Betygssättning är myndighetsutövning med krav på dokumentation, insyn och likabehandling. Lärare bedömer och utvärderar sina elevers kunskapsutveckling innan de sätter betyg. Att lärare förstår de förändringar som föreskrivs avgör hur rättssäkerheten kan garanteras när de sätter betyg eller formulerar betygsliknande omdömen.

Som ansvarig för fortbildningen i utbildningsverksamheten i Strängnäs kommun blir jag frustrerad. Regeringen ”svingar sitt trollspö” och tror att huvudmän och skolledare under vårterminen 2008 kan upparbeta full förståelse för de förändringar som föreskrivs.

Lärare i år 1 – 5 har bedömt hur elever uppnår mål i år 5 – ja! Skolinspektionerna visar att lärare för de yngre barnen bedömer matematik och svenska! De flesta kommuner får kritik för att alla skolans ämnen inte bedöms i dessa årskurser! Kännedom om summativ och formativ bedömning finns men tillämpningen av den formativa bedömningen är än så länge outvecklad.

Uppdraget att i år 1 – 5 utarbeta nya förstärka utvecklingsplaner med skriftliga omdömen som kan vara betygsliknande innebär ett ökat krav på fortbildning för kommunerna. Sådan fortbildning tar tid att genomföra.

Friskoleexplosion på gymnasiet

Var tredje gymnasieskola är i dag en friskola. Det är en utveckling som oroar många, även de som tidigare varit positiva till fler friskolor. Aktuellt tar upp Friskoleboomen än en gång i något som verkar bli ett tema för de närmaste dagarnas inslag.

Jag sitter med uppdraget att utforma ett yttrande över hur vår kommun kommer att påverkas av etableringar av nya friskolor i närliggande kommuner. Jag följer debatten med stort intresse. Jan Björklunds reaktion är intressant. Han drar till synes självklart slutsatsen att eleverna flyr den kommunala skolan. Vad säger han då?
Eleverna flyr den politiskt styrda verksamheten till förmån för friskolekoncernernas skickligt marknadsförda spektakulära utbildningar. ”Det är helt okej att det växer fram alternativ, men i grunden så måste Sverige ta itu med kvaliteten i den kommunala skolan”, säger skolminister Jan Björklund (fp).
Ja, säger jag, det är bara där Björklund kommer att kunna ha inflytande. Över de andra skolorna lär andra än politikerna vara de som bestämmer. Ägandestrukturen har redan visat sig i ett antal stora vinstdrivande koncerner. Kjell-Olov Feldt menar i debatt med Metta Fjellner att det är i friskolorna som staten har sitt största inflytande.
Staten kan kanske genom Skolverket kvalitetsgranska, tänker jag, men inte politiskt på samma sätt som sker i kommunerna. En kraftig utökning av Skolverkets inspektion är naturligtvis en modell. För min del ser jag ett annat alternativ. Ge kommunen inspektionsrätt i de fristående skolor som kommunen ekonomiskt möjliggör genom elevpeng eller på annat sätt.

Metta Fjelkner frågar med rätta efter vart huvudmannaskapet tar vägen i den flora av nya alternativa driftsformer som växer fram. Vilka blir det som lärarförbunden ska ha som motpart i de fackliga förhandlingarna? Vilka blir arbetsvillkoren för lärarna i de skolor som har andra huvudmän än Sveriges kommuner och landsting?

De fristående skolorna verkar designa sina utbildningar utan att bry sig om att en ny läroplan ska tas fram av alliansregeringen. Hur väl insatta är de nya ägarna i de politiskt beslutade eller planerade styrdokumenten? På vilka grunder lanserar de sina nydanande populistiska utbildningar? Hur hanterar de frestelserna när det gäller att betygssätta elever, använda timplanen för lärarledda lektioner, själva välja vad de gör och inte gör av allt som ska göras enligt lagar och förordningar?

POLITIKERNA ÄR PÅ VÄG ATT ABDIKERA FRÅN SITT UPPDRAG SOM ANSVARIGA FÖR SKOLA OCH UTBILDNING!!! Att ägna sig åt god ekonomisk hushållning med skattebetalarnas medel är deras uppdrag. Hur kan de se till att detta uppdrag får genomslag i de privatägda koncernerna?

Vad är det förresten som säger att de kommunala skolorna blir förlorarna? De kan bli de skolor som står för kontinuiteten och de gedigna kunskaperna. De kan bli de skolor som visserligen förnyar sina strukturer men som från grunden vet vad de håller på med.