Regeringen hastar fram avgörande förändringar av bedömnings- och betygssystemet. I en så kallad Departementspromemoria från Utbildningsdepartementet föreskrivs förändringar i grundskoleförordningen som regeringen i stället borde komma överens med oppositionen om över blockgränserna!
Den obligatoriska skolan får ett förändrat bedömningsuppdrag från och med den 1 juli 2008. Lärare ska innan dess ha rett ut och tagit till sig innebörden i en rad begrepp som flyter in i varandra. Vad är skillnaden mellan skriftlig information och skriftligt omdöme? Hur skiljer sig ett betygsliknande omdöme från betyg och betygskriterier? När använder lärare summativ respektive formativ bedömning?
Betygssättning är myndighetsutövning med krav på dokumentation, insyn och likabehandling. Lärare bedömer och utvärderar sina elevers kunskapsutveckling innan de sätter betyg. Att lärare förstår de förändringar som föreskrivs avgör hur rättssäkerheten kan garanteras när de sätter betyg eller formulerar betygsliknande omdömen.
Som ansvarig för fortbildningen i utbildningsverksamheten i Strängnäs kommun blir jag frustrerad. Regeringen ”svingar sitt trollspö” och tror att huvudmän och skolledare under vårterminen 2008 kan upparbeta full förståelse för de förändringar som föreskrivs.
Lärare i år 1 – 5 har bedömt hur elever uppnår mål i år 5 – ja! Skolinspektionerna visar att lärare för de yngre barnen bedömer matematik och svenska! De flesta kommuner får kritik för att alla skolans ämnen inte bedöms i dessa årskurser! Kännedom om summativ och formativ bedömning finns men tillämpningen av den formativa bedömningen är än så länge outvecklad.
Uppdraget att i år 1 – 5 utarbeta nya förstärka utvecklingsplaner med skriftliga omdömen som kan vara betygsliknande innebär ett ökat krav på fortbildning för kommunerna. Sådan fortbildning tar tid att genomföra.
Visar inlägg med etikett betyg. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett betyg. Visa alla inlägg
fredag 18 januari 2008
fredag 15 juni 2007
Alltför mycket på G
Modemet har varit ur funktion. Arbetsuppgifterna har varit för många. Det har varit alltför vackert väder för att sitta inne och blogga. Där har ni min förklaring till att det inte blivit några inlägg på länge.
Mycket har avhandlats kring friskolor och betygssättning sedan sist. Idag har också Jan Björklund blivit officiellt nominerad till ny partiledare i Folkpartiet.
I Strängnäs räknar vi "tomstolar" i vår kommunala grundskoleorganisation. Runt 500 beräknar vi dem till. Tomstolarna är naturligtvis utspridda på olika enheter. Ekonomiskt motsvarat de dock tillsammans en medelstor skola. Med stolarna fyllda skulle skolorna ha en betydligt bättre ekonomi. Beräkningarna är föranledda av en ansökan till Skolverket om ytterligare en fristående grundskola i kommunen.
En betydligt mer postitiv sammanställning har vi gjort av 9:ornas slutbetyg inför skolavslutningen. Årets elever i år 9 är den elevgrupp som har den högsta andelen elever någonsin som fått godkänt i alla ämnen enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet.
Äntligen får vi utdelning av vårt långsiktiga arbete med likvärdig bedömning och betygsättning!
Mycket har avhandlats kring friskolor och betygssättning sedan sist. Idag har också Jan Björklund blivit officiellt nominerad till ny partiledare i Folkpartiet.
I Strängnäs räknar vi "tomstolar" i vår kommunala grundskoleorganisation. Runt 500 beräknar vi dem till. Tomstolarna är naturligtvis utspridda på olika enheter. Ekonomiskt motsvarat de dock tillsammans en medelstor skola. Med stolarna fyllda skulle skolorna ha en betydligt bättre ekonomi. Beräkningarna är föranledda av en ansökan till Skolverket om ytterligare en fristående grundskola i kommunen.
En betydligt mer postitiv sammanställning har vi gjort av 9:ornas slutbetyg inför skolavslutningen. Årets elever i år 9 är den elevgrupp som har den högsta andelen elever någonsin som fått godkänt i alla ämnen enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet.
Äntligen får vi utdelning av vårt långsiktiga arbete med likvärdig bedömning och betygsättning!
måndag 28 maj 2007
Betygsskillnader mellan fristående och kommunala skolor
Radioprogrammet Kaliber tar upp betygsättningen i friskola och kommunal skola. Kaliber har gjort en stor jämförelse mellan skolors slutbetyg i förhållande till resultat på nationella prov. Granskningen visar att elever i friskolor oftare får högre betyg än de skrivit på de nationella proven.
Från och med 2003 är det möjligt att göra sådana jämförelser för alla skolor i en kommun. Innan dess vara det bara ett urval av skolor som deltog i den nationella sammanställningen av resultaten.
Skolministern ställs till svars och reagerar på skillnaderna i betygssättningen. Som medicin pekar Björklund på arbetet med en ny läroplan som klarare uttalar vad som krävs för ett visst betyg och på att de nationella proven bör rättas på ett annat sätt än hittills.
- En del av proven ska rättas centralt. Så skall vi kolla betygssättningen från statens sida. Om någon sätter glädjebetyg ska de tas i örat, menar skolministern.
Hur då? frågar reportern.
– Skolmyndigheterna ska få i uppdrag att granska detta bättre i fortsättningen. Och till sist är det naturligtvis så att om det är så att en friskola gång efter gång efter gång ägnar sig åt glädjebetygsättning, då ska inte de få vara friskola längre, säger skolminister Jan Björklund.
Olikheterna i betygssättningen är egentligen ingen nyhet. 2005 visade Christina Wikström i en doktorsavhandling att friskoleeleverna på gymnasiet får mer generösa betyg i förhållande till vad de kan, jämfört med kommunala studenter. Wikströms tes är att friskolorna delvis konkurrerar om eleverna med höga betyg.
Det är bra att frågan kommer upp till diskussion. Friskoleboomen framträder tydligt i det ökade antalet ansökningar om att få starta friskolor som kommunerna ska skriva yttranden över med dead-line den 15 september.
Fler frågor kan antas bli föremål för granskning. Eva-Lis Preisz, ordförande i Lärarförbundet och Kjell-Olof Feldt, ordförande i Friskolornas Riksförbund möttes i en debatt i P1 morgon med anledning av Kalibers granskning. Olika orsaker diskuterades, bland annat att konkurrens om eleverna driver upp betygen – betygsresultaten används ofta i marknadsföringen av skolorna.
- Det finns en konkurrenssituation mellan kommunala skolor och fristående skolor i många kommuner. Grunden är att om man inte får elever får man inte heller skolpeng och ekonomiska förutsättningar att driva sin skola vidare, sade Eva-Lis Preisz.
Kjell-Olof Feldt menade att kunskapen om betygssättning är låg i lärarkåren generellt.
- På fristående skolor är andelen utbildade lärare låg. Naturligtvis får det följder på hur kunskapen om bedömning och betygssättning ser ut, påpekade Eva-Lis Preisz.
Likvärdig bedömning och betygssättning har äntligen hamnat i den politiska och fackliga hetluften.
Från och med 2003 är det möjligt att göra sådana jämförelser för alla skolor i en kommun. Innan dess vara det bara ett urval av skolor som deltog i den nationella sammanställningen av resultaten.
Skolministern ställs till svars och reagerar på skillnaderna i betygssättningen. Som medicin pekar Björklund på arbetet med en ny läroplan som klarare uttalar vad som krävs för ett visst betyg och på att de nationella proven bör rättas på ett annat sätt än hittills.
- En del av proven ska rättas centralt. Så skall vi kolla betygssättningen från statens sida. Om någon sätter glädjebetyg ska de tas i örat, menar skolministern.
Hur då? frågar reportern.
– Skolmyndigheterna ska få i uppdrag att granska detta bättre i fortsättningen. Och till sist är det naturligtvis så att om det är så att en friskola gång efter gång efter gång ägnar sig åt glädjebetygsättning, då ska inte de få vara friskola längre, säger skolminister Jan Björklund.
Olikheterna i betygssättningen är egentligen ingen nyhet. 2005 visade Christina Wikström i en doktorsavhandling att friskoleeleverna på gymnasiet får mer generösa betyg i förhållande till vad de kan, jämfört med kommunala studenter. Wikströms tes är att friskolorna delvis konkurrerar om eleverna med höga betyg.
Det är bra att frågan kommer upp till diskussion. Friskoleboomen framträder tydligt i det ökade antalet ansökningar om att få starta friskolor som kommunerna ska skriva yttranden över med dead-line den 15 september.
Fler frågor kan antas bli föremål för granskning. Eva-Lis Preisz, ordförande i Lärarförbundet och Kjell-Olof Feldt, ordförande i Friskolornas Riksförbund möttes i en debatt i P1 morgon med anledning av Kalibers granskning. Olika orsaker diskuterades, bland annat att konkurrens om eleverna driver upp betygen – betygsresultaten används ofta i marknadsföringen av skolorna.
- Det finns en konkurrenssituation mellan kommunala skolor och fristående skolor i många kommuner. Grunden är att om man inte får elever får man inte heller skolpeng och ekonomiska förutsättningar att driva sin skola vidare, sade Eva-Lis Preisz.
Kjell-Olof Feldt menade att kunskapen om betygssättning är låg i lärarkåren generellt.
- På fristående skolor är andelen utbildade lärare låg. Naturligtvis får det följder på hur kunskapen om bedömning och betygssättning ser ut, påpekade Eva-Lis Preisz.
Likvärdig bedömning och betygssättning har äntligen hamnat i den politiska och fackliga hetluften.
måndag 7 maj 2007
De tydligare kunskapskraven ska bedömas med betyg
När Jan Björklund, (fp) och alliansen 2007 vill införa ett nytt betygssystem i grundskolan blir jag inte förvånad. Det rådde oenighet om betygen redan 1994 när Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) skulle tas i bruk. Beatrice Ask, moderat skolminister, hade en sjugradig betygsskala på förslag i den utredning som föregick införandet av en ny läroplan för grundskolan. Socialdemokraterna återkom i regeringsställning och införde i stället det betygssystem som grundskolan nu arbetat efter i snart tretton år. Våra nuvarande betyg bedömer elevers prestationer i förhållande till mål och betygskriterier i ett mål- och resultatstyrt system för skolans verksamhet. Det tidigare systemet brukar kallas för relativ betygsättning. Elevresultat jämfördes med varandra enligt en normalfördelningskurva.
Att byta system för hur man bedömer och betygsätter elever låter sig inte göras så lätt. Väldigt mycket gammalt ”tänk” dröjer sig kvar från de gamla systemen. Det du en gång lärt och själv varit utsatt för ligger gärna kvar när du ska ta till dig något nytt eller ställa om till något annorlunda. Du uppfattar det nya utifrån hur du förstår det du redan känner till.
Några exempel på vad jag menar.
Lärare gav inte gärna en femma till någon vid första betygstillfället när de relativa betygen började sättas. Man sparade de högsta betygen på samma sätt som under de gamla bokstavsbetygens tid. En vanlig missuppfattning var också att ”femmorna hade tagit slut”.
Mål- och kunskapsrelaterade betyg i tre nivåer G, VG, och MVG har också vållat problem. En av de första felaktiga överföringarna mellan systemen gjordes när många lärare menade att G var detsamma som en trea i det tidigare systemet. Ett sådant påstående visar att målstyrningen inte begripits utan tolkats utifrån det system som skulle avprogrammeras.
Nu vill alliansen genomföra det som inte kunde göras 1994 då makten förlorades precis när reformen skulle införas. Fyra nivåer ska bli sex eller sju. Kommer scenariot att upprepas vid ett regeringsskifte? Hur ställer sig vänsterblocket till ett system med fler steg? Hur kan, om alliansregeringen blir kvar, ett ännu inte inprogrammerat betygssystem avprogrammeras för att ge plats för ännu en ny betygsskala för det mål- och kunskapsrelaterade sättet att hantera bedömning och betyg?
Att byta system för hur man bedömer och betygsätter elever låter sig inte göras så lätt. Väldigt mycket gammalt ”tänk” dröjer sig kvar från de gamla systemen. Det du en gång lärt och själv varit utsatt för ligger gärna kvar när du ska ta till dig något nytt eller ställa om till något annorlunda. Du uppfattar det nya utifrån hur du förstår det du redan känner till.
Några exempel på vad jag menar.
Lärare gav inte gärna en femma till någon vid första betygstillfället när de relativa betygen började sättas. Man sparade de högsta betygen på samma sätt som under de gamla bokstavsbetygens tid. En vanlig missuppfattning var också att ”femmorna hade tagit slut”.
Mål- och kunskapsrelaterade betyg i tre nivåer G, VG, och MVG har också vållat problem. En av de första felaktiga överföringarna mellan systemen gjordes när många lärare menade att G var detsamma som en trea i det tidigare systemet. Ett sådant påstående visar att målstyrningen inte begripits utan tolkats utifrån det system som skulle avprogrammeras.
Nu vill alliansen genomföra det som inte kunde göras 1994 då makten förlorades precis när reformen skulle införas. Fyra nivåer ska bli sex eller sju. Kommer scenariot att upprepas vid ett regeringsskifte? Hur ställer sig vänsterblocket till ett system med fler steg? Hur kan, om alliansregeringen blir kvar, ett ännu inte inprogrammerat betygssystem avprogrammeras för att ge plats för ännu en ny betygsskala för det mål- och kunskapsrelaterade sättet att hantera bedömning och betyg?
söndag 6 maj 2007
Tydliga (mål och) kunskapskrav i grundskolan
Nu har jag läst på. Vad säger Leif Davidsson i sin utredning? Vad kommer att påverka skolans fortsatta arbete?
De ändringar som leder till så kallade författningsförslag är få. Ordet mål byts ut mot krav och kunskapsmål byts ut mot kunskapskrav i förslagen till ändringar i skollagen. Kunskapskrav definieras i en förändrad grundskoleförordning som ”de krav som ställs på elevens kunskaper i kursplanerna” och mål att sträva mot blir inriktningsmål. Ämnesinnehållet markeras tydligare. Att kursplanerna publiceras tillsammans med läroplanens övergripande mål läggs också fast i förordning.
”Befaraparagrafen” § 4 i kapitel 5 i grundskoleförordningen föreslås också bli ändrad. Den ska formuleras: ”En elev skall ges stödundervisning, om det kan befaras att eleven inte kommer att uppnå kunskapskraven för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 och årskurs 6 och kunskapskraven för betyget Godkänt i årskurs 9 eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd.”
Begreppet blockbetyg avskaffas och rensas också bort ur grundskoleförordningen. Något förslag om betygssättning från årskurs 6 finns inte formulerade i författningsförslagen.
Det känns lite futtigt att detta är vad som konkret kommer ut av utredningen. Davidsson avhändar sig uppdraget att föreslå justeringar i läroplanen utifrån de förslag som läggs i utredningen. Han anser att det behövs så stora innehållsliga förändringar i dagens läroplan att de inte kan hanteras inom utredningens ram.
Min läsning ger mig intrycket att Bo Sundblad fått gehör sin linje om kunskapskrav medan Ingrid Carlgren inte kunnat hävda synsättet med kriteriebedömning och kvalitetsnivåer.
Det svåra har fått ge vika för det enkla.
De ändringar som leder till så kallade författningsförslag är få. Ordet mål byts ut mot krav och kunskapsmål byts ut mot kunskapskrav i förslagen till ändringar i skollagen. Kunskapskrav definieras i en förändrad grundskoleförordning som ”de krav som ställs på elevens kunskaper i kursplanerna” och mål att sträva mot blir inriktningsmål. Ämnesinnehållet markeras tydligare. Att kursplanerna publiceras tillsammans med läroplanens övergripande mål läggs också fast i förordning.
”Befaraparagrafen” § 4 i kapitel 5 i grundskoleförordningen föreslås också bli ändrad. Den ska formuleras: ”En elev skall ges stödundervisning, om det kan befaras att eleven inte kommer att uppnå kunskapskraven för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 och årskurs 6 och kunskapskraven för betyget Godkänt i årskurs 9 eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd.”
Begreppet blockbetyg avskaffas och rensas också bort ur grundskoleförordningen. Något förslag om betygssättning från årskurs 6 finns inte formulerade i författningsförslagen.
Det känns lite futtigt att detta är vad som konkret kommer ut av utredningen. Davidsson avhändar sig uppdraget att föreslå justeringar i läroplanen utifrån de förslag som läggs i utredningen. Han anser att det behövs så stora innehållsliga förändringar i dagens läroplan att de inte kan hanteras inom utredningens ram.
Min läsning ger mig intrycket att Bo Sundblad fått gehör sin linje om kunskapskrav medan Ingrid Carlgren inte kunnat hävda synsättet med kriteriebedömning och kvalitetsnivåer.
Det svåra har fått ge vika för det enkla.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
