Nya mål i år 3

I Skolverkets senaste nyhetsbrev beskrivs arbetet med förslagen till nya målen i år tre. Nyhetsbrevet citerar en intressant bedömning av målen som görs av ansvarigt undervisningsråd.

Niclas Westin tror att de nya målförslagen för årskurs 3 kommer att skilja sig både i karaktär och funktion jämfört med målen i årskurs fem och nio.
- De reviderade förslagen till mål i årskurs 3 kommer mer direkt att gå att stämma av, medan målen i årskurs fem och nio förutsätter en tolkning. Det innebär bekymmer för lärarna eftersom olika delar av kursplanen innehåller olika logik och ska förstås på olika sätt. Men vi försöker utveckla detta i vårt kommentarmaterial, säger Westin.

Lärare för de yngre barnen (barnen på lågstadiet) ställs genom de nya målen inför en annan typ av mål än de som gäller för skolåren fyra till fem och sex till nio. Målen i år tre ska förstås på annat sätt än de övriga målen. Ställer inte målen i år tre krav på lärarens tolkning av dem? Räcker de exempel som ges för att tydliggöra den kunskapsnivå som ska uppnås? Nej! Detta har Skolverket insett och därför presenteras ett implementeringsprogram i tre steg.

Vid införandet av nationella mål och prov i årskurs 3 föreslår Skolverket därför en implementering med kompetensutvecklingsinsatser i tre steg.
Vid steg ett inbjuder Skolverket dels till informationskonferenser där representanter från varje skola samt skolhuvudmän deltar, dels till fördjupningskonferenser för de som skolhuvudmannen utser att organisera implementeringen på kommunnivå.
Vid steg två ansvarar skolhuvudmannen för att ge berörda lärare i såväl kommunala som fristående skolor möjlighet till fördjupning av innehållet i målen samt av relationen mellan mål och bedömning kopplat till undervisningen. Skolverket stödjer arbetet i steg två genom att tillhandahålla studiematerial och att ge fortbildning till implementeringsansvariga i kommunen.
Steg tre utgörs av kompetensutveckling, vilken bör styras av de enskilda skolornas behov. Skolverket avser att även i steg tre tillhandahålla studiematerial som skolorna kan använda för den egna skolans fortbildningssatsningar, förslagsvis med stöd från nationella och regionala utvecklingscentra.
Skolverket avser även att utveckla den hemsida som byggts upp under arbetet med att ta fram mål och prov i årskurs 3. Allt material som Skolverket tillhandahåller för de olika stegen skall gå att hämta fritt via denna hemsida.

Nu väntar vi alltså på beslut om att förslagen till mål för svenska/svenska som andra språk samt matematik ska fattas. Sen blir det fortbildning under våren eftersom målen ska börja gälla från hösten 08.

Vad vet du om Menons paradox?

I höstas deltog jag i en Kunskapsdag på Lärarhögskolan i Stockholm. Ansvariga för dagen var Centrum för skolans kunskapsinnehåll i praktiken (SKIP) . Dagen inleddes av rektor Ingrid Carlgren. Nu har hennes inledande anförande om Skolans kunskapsuppdrag publicerats på SKIP:s hemsida. En text som är mycket aktuell idag. Aktuell därför att Ingrid Carlgren tar exempel från den linnéanska kunskaptraditionen som utgångspunkt för sina resonemang kring kunskapsuppdraget. Vi har ju Linnéjubileum i år! Aktuell också därför att vi bör ha hennes historieskrivning i ryggen när förändringarna av vår nuvarande läroplan diskuteras.
Jag gratulerar till en trevlig läsning!

De tydligare kunskapskraven ska bedömas med betyg

När Jan Björklund, (fp) och alliansen 2007 vill införa ett nytt betygssystem i grundskolan blir jag inte förvånad. Det rådde oenighet om betygen redan 1994 när Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) skulle tas i bruk. Beatrice Ask, moderat skolminister, hade en sjugradig betygsskala på förslag i den utredning som föregick införandet av en ny läroplan för grundskolan. Socialdemokraterna återkom i regeringsställning och införde i stället det betygssystem som grundskolan nu arbetat efter i snart tretton år. Våra nuvarande betyg bedömer elevers prestationer i förhållande till mål och betygskriterier i ett mål- och resultatstyrt system för skolans verksamhet. Det tidigare systemet brukar kallas för relativ betygsättning. Elevresultat jämfördes med varandra enligt en normalfördelningskurva.

Att byta system för hur man bedömer och betygsätter elever låter sig inte göras så lätt. Väldigt mycket gammalt ”tänk” dröjer sig kvar från de gamla systemen. Det du en gång lärt och själv varit utsatt för ligger gärna kvar när du ska ta till dig något nytt eller ställa om till något annorlunda. Du uppfattar det nya utifrån hur du förstår det du redan känner till.
Några exempel på vad jag menar.

Lärare gav inte gärna en femma till någon vid första betygstillfället när de relativa betygen började sättas. Man sparade de högsta betygen på samma sätt som under de gamla bokstavsbetygens tid. En vanlig missuppfattning var också att ”femmorna hade tagit slut”.
Mål- och kunskapsrelaterade betyg i tre nivåer G, VG, och MVG har också vållat problem. En av de första felaktiga överföringarna mellan systemen gjordes när många lärare menade att G var detsamma som en trea i det tidigare systemet. Ett sådant påstående visar att målstyrningen inte begripits utan tolkats utifrån det system som skulle avprogrammeras.
Nu vill alliansen genomföra det som inte kunde göras 1994 då makten förlorades precis när reformen skulle införas. Fyra nivåer ska bli sex eller sju. Kommer scenariot att upprepas vid ett regeringsskifte? Hur ställer sig vänsterblocket till ett system med fler steg? Hur kan, om alliansregeringen blir kvar, ett ännu inte inprogrammerat betygssystem avprogrammeras för att ge plats för ännu en ny betygsskala för det mål- och kunskapsrelaterade sättet att hantera bedömning och betyg?

Vilka avtryck gör skolministrar i förskolors och skolors vardag?

Ibrahim Baylan vad kommer du att bli ihågkommen för? Ja, Du var den förste på posten som har haft invandrarbakgrund. Du hade en svår motståndare i Björklund och gick på pumpen i frågan om skollagen. Lena Hallengren, Du har meriten att vara den första förskole- och ungdomsministern. Med en regering som brottas med uppgiften att införa vårdnadsbidrag lär du inte ha någon efterträdare att vänta i alliansens regering. En markering som visar att förskolefrågor inte är prioriterade på samma sätt i den nuvarande regeringen.

Ingegärd Wärnersson, Du talade om och fick genomslag för arbetet med värdegrunden och gav skolan specialinriktade medel för personalförstärkningar i skolan. Thomas Östros var utbildningsminister samtidigt med Dig och var den som gav de första signalerna om individuella utvecklingsplaner.

Ylva Johansson, hur minns jag Dig? Minnet blir alltmer selektivt men jag minns att Du var den som införde skolverksinspektionerna för att sätta fart på skolornas arbete med att begripa sig på mål- och resultatstyrningen. Du gick i par med Carl Tham, en folkpartist som blivit socialdemokrat. Själv hade du lämnat vänsterpartiet för socialdemokratin.

Beatrice Ask och Per Unckel förknippar jag med det tidiga 90-talet och de senaste läroplansreformerna med införandet av mål- och resultatstyrningen i grundskolan och gymnasieskolan.

Att Lena Hjelm-Wallén, Lennart Bodström, Bengt Göransson och Göran Persson skötte ledarskapet i olika konstellationer under 80-talet (1982 – 91) hade jag glömt. En ordentlig genomföranderesurs följde med när de tog hand om införandet av Lgr 80. Göransson var både utbildnings-, kultur- och skolminister och arbetade hårt för ”kultur i skolan”. Göran Persson gjorde något av det mest drastiska som hänt i skolsverige när han kommunaliserade skolväsendet.

Jan-Erik Wikström, Birgit Rodhe, Britt Mogård och Ulla Tillander initierade den läroplansreform som blev Lgr 80.

Ingvar Carlssons, Sven Mobergs och Lena Hjelm-Walléns stora insats var SIA-utredningen och propositionen om Skolans inre arbete under 70-talet.

Slutsats: Om läroplaner kan anses spegla den politiska viljan för styrningen av skolan så är det läroplaner införda under borgerliga regeringsperioder som varit dominerande under 80-och 90-talet.