Betygsskillnader mellan fristående och kommunala skolor

Radioprogrammet Kaliber tar upp betygsättningen i friskola och kommunal skola. Kaliber har gjort en stor jämförelse mellan skolors slutbetyg i förhållande till resultat på nationella prov. Granskningen visar att elever i friskolor oftare får högre betyg än de skrivit på de nationella proven.

Från och med 2003 är det möjligt att göra sådana jämförelser för alla skolor i en kommun. Innan dess vara det bara ett urval av skolor som deltog i den nationella sammanställningen av resultaten.

Skolministern ställs till svars och reagerar på skillnaderna i betygssättningen. Som medicin pekar Björklund på arbetet med en ny läroplan som klarare uttalar vad som krävs för ett visst betyg och på att de nationella proven bör rättas på ett annat sätt än hittills.
- En del av proven ska rättas centralt. Så skall vi kolla betygssättningen från statens sida. Om någon sätter glädjebetyg ska de tas i örat, menar skolministern.
Hur då? frågar reportern.
– Skolmyndigheterna ska få i uppdrag att granska detta bättre i fortsättningen. Och till sist är det naturligtvis så att om det är så att en friskola gång efter gång efter gång ägnar sig åt glädjebetygsättning, då ska inte de få vara friskola längre, säger skolminister Jan Björklund.

Olikheterna i betygssättningen är egentligen ingen nyhet. 2005 visade Christina Wikström i en doktorsavhandling att friskoleeleverna på gymnasiet får mer generösa betyg i förhållande till vad de kan, jämfört med kommunala studenter. Wikströms tes är att friskolorna delvis konkurrerar om eleverna med höga betyg.

Det är bra att frågan kommer upp till diskussion. Friskoleboomen framträder tydligt i det ökade antalet ansökningar om att få starta friskolor som kommunerna ska skriva yttranden över med dead-line den 15 september.

Fler frågor kan antas bli föremål för granskning. Eva-Lis Preisz, ordförande i Lärarförbundet och Kjell-Olof Feldt, ordförande i Friskolornas Riksförbund möttes i en debatt i P1 morgon med anledning av Kalibers granskning. Olika orsaker diskuterades, bland annat att konkurrens om eleverna driver upp betygen – betygsresultaten används ofta i marknadsföringen av skolorna.

- Det finns en konkurrenssituation mellan kommunala skolor och fristående skolor i många kommuner. Grunden är att om man inte får elever får man inte heller skolpeng och ekonomiska förutsättningar att driva sin skola vidare, sade Eva-Lis Preisz.

Kjell-Olof Feldt menade att kunskapen om betygssättning är låg i lärarkåren generellt.

- På fristående skolor är andelen utbildade lärare låg. Naturligtvis får det följder på hur kunskapen om bedömning och betygssättning ser ut, påpekade Eva-Lis Preisz.

Likvärdig bedömning och betygssättning har äntligen hamnat i den politiska och fackliga hetluften.