Betygsskillnader mellan fristående och kommunala skolor

Radioprogrammet Kaliber tar upp betygsättningen i friskola och kommunal skola. Kaliber har gjort en stor jämförelse mellan skolors slutbetyg i förhållande till resultat på nationella prov. Granskningen visar att elever i friskolor oftare får högre betyg än de skrivit på de nationella proven.

Från och med 2003 är det möjligt att göra sådana jämförelser för alla skolor i en kommun. Innan dess vara det bara ett urval av skolor som deltog i den nationella sammanställningen av resultaten.

Skolministern ställs till svars och reagerar på skillnaderna i betygssättningen. Som medicin pekar Björklund på arbetet med en ny läroplan som klarare uttalar vad som krävs för ett visst betyg och på att de nationella proven bör rättas på ett annat sätt än hittills.
- En del av proven ska rättas centralt. Så skall vi kolla betygssättningen från statens sida. Om någon sätter glädjebetyg ska de tas i örat, menar skolministern.
Hur då? frågar reportern.
– Skolmyndigheterna ska få i uppdrag att granska detta bättre i fortsättningen. Och till sist är det naturligtvis så att om det är så att en friskola gång efter gång efter gång ägnar sig åt glädjebetygsättning, då ska inte de få vara friskola längre, säger skolminister Jan Björklund.

Olikheterna i betygssättningen är egentligen ingen nyhet. 2005 visade Christina Wikström i en doktorsavhandling att friskoleeleverna på gymnasiet får mer generösa betyg i förhållande till vad de kan, jämfört med kommunala studenter. Wikströms tes är att friskolorna delvis konkurrerar om eleverna med höga betyg.

Det är bra att frågan kommer upp till diskussion. Friskoleboomen framträder tydligt i det ökade antalet ansökningar om att få starta friskolor som kommunerna ska skriva yttranden över med dead-line den 15 september.

Fler frågor kan antas bli föremål för granskning. Eva-Lis Preisz, ordförande i Lärarförbundet och Kjell-Olof Feldt, ordförande i Friskolornas Riksförbund möttes i en debatt i P1 morgon med anledning av Kalibers granskning. Olika orsaker diskuterades, bland annat att konkurrens om eleverna driver upp betygen – betygsresultaten används ofta i marknadsföringen av skolorna.

- Det finns en konkurrenssituation mellan kommunala skolor och fristående skolor i många kommuner. Grunden är att om man inte får elever får man inte heller skolpeng och ekonomiska förutsättningar att driva sin skola vidare, sade Eva-Lis Preisz.

Kjell-Olof Feldt menade att kunskapen om betygssättning är låg i lärarkåren generellt.

- På fristående skolor är andelen utbildade lärare låg. Naturligtvis får det följder på hur kunskapen om bedömning och betygssättning ser ut, påpekade Eva-Lis Preisz.

Likvärdig bedömning och betygssättning har äntligen hamnat i den politiska och fackliga hetluften.

Blomsterkonungen

Om en enda forskare vet jag med hundraprocentig säkerhet när han föddes - Carl von Linné - blomsterkonungen. Varför? Han föddes på samma datum som jag gjorde!!
Vi uppmärksammar idag att det är 300 år sedan han föddes. Med kunglig pompa och ståt firas prästsonen från Råshult i Småland.

DN:s ledarskribent reflekterar över den kände botanikern - hans intresse och begåvning, hans funktion som utredare åt dåtidens makthavare och hans uppdragsforskning. Moderna begrepp används på företeelser från 1700-talets första hälft och får därför en speciell laddning.

Linné ses som en kunskapssökare. Hur blev han en sådan? Förädrarnas utbildningsbakgrund vad betydde den? Familjens socioekonomiska situation förklarar den hans framgångar i den akademiska världen? Var hans lärare goda pedagoger? Hade han tillgång till läromedel? Vad betydde skollokalerna? Fanns det en kostpolicy som fastställde kvaliteten på skolmaten?

Ger oss dagens skola och högskola de unga kvinnor och män som tillför dagens samhälle insikter och förståelse av den dignitet som Linné gjorde i sin tid?

DN:s ledarskribent konstaterar: "Världen är lika besatt av kunskapssökande som på Linnés tid. Om det då gällde att kartlägga den yttre världen, handlar det nu väl så mycket om att tränga in i det minsta, det för ögat fördolda. Linné tyckte sig ha sett Vår herre på ryggen när han kunde ordna växterna efter ett system."
Vad ser vi i vår tid när vi tränger in i det för ögat dolda? Vår herres ansikte, eller...?

Under den resa som Linne företog som 25-åring - hans Lapplandsresa - passerade han mina hemtrakter. Universitetsslektor Maunio Lassila återberättar:
"Följande dag (15 juni) red Linné vidare norrut i behagligt väder och njöt av havsutsikten på flera ställen. Han fick också för första gången stifta bekantskap med myriader små myggor, som folket kallade knort. Mot kvällningen tog han färjan över Piteälven, och vid bryggan i Båtskatan fanns en galgplats, där han såg två finnar och en same som halshuggits och steglats på hjul. Vid solnedgången kom han fram till Piteå gamla stad (Öjebyn) för övernattning.

På morgonen nästa dag besökte Linné en närbelägen kallkälla, men blev besviken över att vattnet saknade smak, ytlig hinna och ockra, vilket vi idag tvärtemot skulle ha uppskattat. Han blev kvar i Öjebyn till eftermiddagen söndagen den 18 juni, då han red vidare till den nya staden.

I Öjebyn bodde Linné hos den gamle kontraktsprosten Solander, vars sonson Daniel senare skulle bli Linnés mest älskade och ryktbare elev. En trädgård i Öjebyn är uppkallad efter
Daniel Solander och dessutom finns en skulptur av honom i Piteå centrum. Växtsläktet Solandra är uppkallat efter Solander."

Linné fick ett inte alltför positivt första intryck av Piteå gammelstad. Att bestraffningar skulle vara avskräckande var själva poängen med dem. Alla skulle se vad de kunde drabbas av om de inte uppförde sig. Avrättningsplaser och galgbackar låg därför fullt synliga för alla.

Numera bemöts resande på ett betydligt positivare sätt i min gamla hemstad. I promise.

Våga att se att dagens skola inte är gårdagens och inte framtidens!

En helg med tid för återhämtning har passerat. Omberg är ett fantastiskt berg och erbjuder otroliga omgivningar att vandra i. Vid Omberg finns också Strand - Ellen Keys hem.
Ellen Key - Frihetens apostel ägnade en stor del av sitt liv åt samhällsdebatten och pedagogiken . 1900 skrev hon Barnets århundrade.

Vi är sju år in i 20 hundratalet. Finns det någon som har skrivit om vad detta århundrade kan tänkas innebära för barnen? Vilket mod att våga uttala sig om framtiden och om barns situation under ett helt århundrade!

Återkommen till vardagen läser jag Grundskoletidningen nr 3/2007: Skolutveckling - skolpolitik. Tomas Kroksmarks artikel Vart är skolan på väg och vad måste vi göra? gav mig flera uppslag och ingångar för mina funderingar kring skolutveckling och skolpolitik. Vart är vi på väg? Vi är mitt i ett väldigt kliv. Ska vi gå framåt eller bakåt? Ska vi stanna upp, stå still, backa eller gå framåt? På skolriksdan uppmanade Mats Ekholm skolministern att gå framåt. Uppfattar Ekholm att vi är på väg bakåt månne? Mina frågor blir som följer:
Vad har varit positivt i det vi genomlevt under de senaste 13 åren med Lpo 94?
Vad är utvecklingsbart med tanke på framtiden?
Vill vi vara utan de omprövningar och ”tankevändor” vi gjort under den här tiden?

Ylva Johansson gör ett debattinlägg i Skolportens nyhetsbrev där hon ger sitt svar på den sista av mina frågor. "Kritiken mot dagens styrning är bitvis svidande. Betyder det att det var fel att övergå till mål- och resultatstyrning? Mitt svar är nej." skriver Ylva och fortsätter: "De förändringar som nu föreslås och som enligt min mening bör genomföras leder längre och tydligare mot mål- och resultatstyrning. Det är inte aktuellt att gå tillbaka. Ingen vill nog på allvar idag återgå till ett relativt betygssystem där varje årskull alltid per definition får samma betygssnitt även om kunskaperna är bättre eller sämre än tidigare årskullars. Och ingen lärare vill nog tillbaks till kursplaner som radade upp en (oändligt) lång rad områden som man skulle ”undervisa om” utan att alls ange vad eleverna förväntades lära sig."

Tomas Kroksmark anser att den dagsaktuella debatt som förs om skola och utbildningssystem av i första hand skolpolitiker i allt väsentligt är ovärdig ett av världens bästa skolsystem och en mycket välutbildad yrkeskår.

Behöver jag skriva att jag håller med?

Vad vet du om Menons paradox?

I höstas deltog jag i en Kunskapsdag på Lärarhögskolan i Stockholm. Ansvariga för dagen var Centrum för skolans kunskapsinnehåll i praktiken (SKIP) . Dagen inleddes av rektor Ingrid Carlgren. Nu har hennes inledande anförande om Skolans kunskapsuppdrag publicerats på SKIP:s hemsida. En text som är mycket aktuell idag. Aktuell därför att Ingrid Carlgren tar exempel från den linnéanska kunskaptraditionen som utgångspunkt för sina resonemang kring kunskapsuppdraget. Vi har ju Linnéjubileum i år! Aktuell också därför att vi bör ha hennes historieskrivning i ryggen när förändringarna av vår nuvarande läroplan diskuteras.
Jag gratulerar till en trevlig läsning!

Något nytt och spännande har hänt i Strängnäs!

Den politiska oppositionen har utarbetat ett eget förslag till kommunal skolplan och presenterat det i Barn- och utbildningsnämnden. En förändring kan noteras i oppositionens sätt att agera. Nu går man ifrån strategin att inte delta i beslutet. Man lägger fram ett eget förslag i stället. Ribban har höjts i den politiska debatten. På vilka punkter har de politiska partierna olika syn på innebörden i sitt uppdrag? Hur vill de ge förutsättningar och ange inriktning för utbildningsverksamheterna i Strängnäs kommun?

Nämndens ordförande tar upp diskussionen kring detta i Eskilstuna-Kuriren. Under rubriken Vi har ingen dold dagordning för Strängnäs skolor analyserar han socialdemokraterns skolplan. Skillnaderna mellan partierna är små men av ideologisk karaktär anser nämndens ordförande. De rör enligt debattinlägget valfriheten, betygsfrågorna, visionen för skolan och driftsformerna.

Vid min läsning av socialdemokraternas skolplan tillkommer också:
- principerna för hur resurser fördelas till verksamheterna
- synen på hur de missgynnade barnen i dagens skola kan få det stöd de behöver genom ett inkluderande synsätt
- synen på förskolan och därmed vårdbidraget

Ett tydliggörande av både de idéer som särskiljer och de idéer som det finns samförstånd om välkomnas. Jag ser med intresse fram emot den idédebatt som borde komma när kommunens skolplan ska antas i kommunfullmäktige.

Aktuell forskning för skolan

Jag har varit på rikskonferens. Skolporten har arrangerat sin första årskonferens för att främja dialogen mellan forskning och dagens skola. Intressant!
Skolporten bevakar ambitiöst aktuell forskning månad för månad. Under år 2006 genomfördes 123 disputationer som bedömdes vara relevanta för skolans lärare och ledare.
Man arrangerar också seminarier med – Praxisnära forskning för dig som arbetar i skolan

Rikskonferensens viktigaste fråga var: Forskas det om rätt saker? Jag vill förstås ge mina synpunkter på detta.

Jag känner igen de utvecklingsområden som vi diskuterat också i vår kommun när jag läser igenom de 20 vanligaste kategorierna, som analyserats fram ur Skolportens internetenkät till skolans huvudmän.
Bättre resultat, språkutveckling, matematik, hälsa miljö och livsstil, entreprenörskap, elevers inflytande, bedömning, prov och betyg, IUP ….

Är det dessa områden som ska beforskas? Forskar man om rätt saker om man ägnar sig åt dessa ämnen?

För att skolans huvudmän ska kunna ta tag i sina utvecklingsområden med forskningens hjälp borde de vara beforskade redan!!! Resultat borde finnas redan nu som kunde vägleda mer eller mindre vilsna och sökande ledare i deras strategiska och metodiska arbete.
Det skolans huvudmän behöver är möjligheter att ge fortbildning till sina stora personalgrupper. Sådan fortbildning som använder sig av metoder med genomslag i verksamheterna. Alltför ”smal” forskning är svår att applicera.

Ingrid Carlgren lyfte några områden som jag sympatiserar med. Områden som har bredd och bäring för gediget lärarkunnande. Innehållsbaserad forskning utifrån kunskapsuppdraget. Forskningsbaserad kunskapsutveckling. Lärande och kunskapsbildning i olika skolämnen. Bedömning. Arbetsformer och arbetssätt.

Med ett språk lånat från en superbra Vygostkijföreläsning med Leif Strandberg kan sådan forskning innebära att följande dialog utspelar sig:
Eleven: Jag kan inte.
Läraren: Det gör inget. Du är på rätt plats. Jag kan och jag vill hjälpa dig.
Läraren vet hur han/hon kan få en elev att gå från ”Jag kan inte” till ”Jag kan när jag får lite hjälp” till ”Jag kan själv”.

De tydligare kunskapskraven ska bedömas med betyg

När Jan Björklund, (fp) och alliansen 2007 vill införa ett nytt betygssystem i grundskolan blir jag inte förvånad. Det rådde oenighet om betygen redan 1994 när Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) skulle tas i bruk. Beatrice Ask, moderat skolminister, hade en sjugradig betygsskala på förslag i den utredning som föregick införandet av en ny läroplan för grundskolan. Socialdemokraterna återkom i regeringsställning och införde i stället det betygssystem som grundskolan nu arbetat efter i snart tretton år. Våra nuvarande betyg bedömer elevers prestationer i förhållande till mål och betygskriterier i ett mål- och resultatstyrt system för skolans verksamhet. Det tidigare systemet brukar kallas för relativ betygsättning. Elevresultat jämfördes med varandra enligt en normalfördelningskurva.

Att byta system för hur man bedömer och betygsätter elever låter sig inte göras så lätt. Väldigt mycket gammalt ”tänk” dröjer sig kvar från de gamla systemen. Det du en gång lärt och själv varit utsatt för ligger gärna kvar när du ska ta till dig något nytt eller ställa om till något annorlunda. Du uppfattar det nya utifrån hur du förstår det du redan känner till.
Några exempel på vad jag menar.

Lärare gav inte gärna en femma till någon vid första betygstillfället när de relativa betygen började sättas. Man sparade de högsta betygen på samma sätt som under de gamla bokstavsbetygens tid. En vanlig missuppfattning var också att ”femmorna hade tagit slut”.
Mål- och kunskapsrelaterade betyg i tre nivåer G, VG, och MVG har också vållat problem. En av de första felaktiga överföringarna mellan systemen gjordes när många lärare menade att G var detsamma som en trea i det tidigare systemet. Ett sådant påstående visar att målstyrningen inte begripits utan tolkats utifrån det system som skulle avprogrammeras.
Nu vill alliansen genomföra det som inte kunde göras 1994 då makten förlorades precis när reformen skulle införas. Fyra nivåer ska bli sex eller sju. Kommer scenariot att upprepas vid ett regeringsskifte? Hur ställer sig vänsterblocket till ett system med fler steg? Hur kan, om alliansregeringen blir kvar, ett ännu inte inprogrammerat betygssystem avprogrammeras för att ge plats för ännu en ny betygsskala för det mål- och kunskapsrelaterade sättet att hantera bedömning och betyg?

Tydliga (mål och) kunskapskrav i grundskolan

Nu har jag läst på. Vad säger Leif Davidsson i sin utredning? Vad kommer att påverka skolans fortsatta arbete?

De ändringar som leder till så kallade författningsförslag är få. Ordet mål byts ut mot krav och kunskapsmål byts ut mot kunskapskrav i förslagen till ändringar i skollagen. Kunskapskrav definieras i en förändrad grundskoleförordning som ”de krav som ställs på elevens kunskaper i kursplanerna” och mål att sträva mot blir inriktningsmål. Ämnesinnehållet markeras tydligare. Att kursplanerna publiceras tillsammans med läroplanens övergripande mål läggs också fast i förordning.

”Befaraparagrafen” § 4 i kapitel 5 i grundskoleförordningen föreslås också bli ändrad. Den ska formuleras: ”En elev skall ges stödundervisning, om det kan befaras att eleven inte kommer att uppnå kunskapskraven för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 och årskurs 6 och kunskapskraven för betyget Godkänt i årskurs 9 eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd.”

Begreppet blockbetyg avskaffas och rensas också bort ur grundskoleförordningen. Något förslag om betygssättning från årskurs 6 finns inte formulerade i författningsförslagen.

Det känns lite futtigt att detta är vad som konkret kommer ut av utredningen. Davidsson avhändar sig uppdraget att föreslå justeringar i läroplanen utifrån de förslag som läggs i utredningen. Han anser att det behövs så stora innehållsliga förändringar i dagens läroplan att de inte kan hanteras inom utredningens ram.

Min läsning ger mig intrycket att Bo Sundblad fått gehör sin linje om kunskapskrav medan Ingrid Carlgren inte kunnat hävda synsättet med kriteriebedömning och kvalitetsnivåer.

Det svåra har fått ge vika för det enkla.

Det enkla vinner över det svåra

Dagens Nyheter kommenterar på ledarplats utredningen om mål och uppföljning i grundskolan. "Det är lättare att ha en åsikt om kepsar i klassrummet än om nationella prov. Det är lättare att tycka något om hur många ämnen som ska ha nationella prov än om hur skolans mål bör formuleras". Hur många gånger har jag inte hamnat i vanmakt över alla förenklade omdömen om svensk skolverksamhet!! Alla skolor, skolledare och lärare i vårt avlånga land dras över en kam! Och själva kamningen genomförs av personer placerade i stockholmstrakten! Nyanserad bedömning och debatt, icke det!

DN:s ledare är glädjande nog en av de mest nyanserade jag läst på länge. Tretton år efter målstyrningens införande är det äntligen dags! Vad ser man då i utredningar och ledarkommentarer? Det har inte fungerat som det var tänkt ute på skolorna! Målstyrningen skapade förvirring. Att gå från så kallad regelstyrning till målstyrning - två diametralt motsatta system - skapade förvirring! Vem kan vara förvånad?

Det man däremot inte ser i nuläget är att förvirring kan vara positiv. Förvirring kan bli en mylla för nytänkande. Förvirring kan bli en drivkraft för de människor som vill skapa ordning för att hantera sin frustration. Har utredningen sett och tagit tillvara sådant som erövrats under förvirringens tid? Jag tänker främst på att många till slut begrep sig på de strävansmål som nu ska tas bort. Många har förstått att mål att sträva mot stod för att se och utveckla det kompetenta barnets förmågor och kompetenser inte enbart deras innehållsbaserade faktakunskaper. Jag tänker på att många rektorer och lärare faktiskt erövrat innebörden i begreppet kunskapskvaliteter under denna förvirringens tid. Att insikten infunnit sig om att det finns alternativ till proven med sin poängsättning, att det finns bedömningsmetoder där eleven kan vara delaktig och utveckla en egen bedömningsförmåga av sina prestationer. Metoder som visat sig vara effektiva medel för att elever ska nå bättre resultat.

Blir du nyfiken? Jag rekommenderar en läsning av sidorna 17 - 42 i en utredning om prov/bedömningsmetoder i grundskolan där det ges en bra teoretisk grund för var skolan står när det gäller prov och bedömningen. För svårt? Ja, kanske men låt det svåra någon gång få vinna över det enkla!

Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan

Nu har den kommit! Leif Davidssons enmansutredning om hur grundskolans kursplaner kan bli tydligare kan du läsa på utbildningsdepartementets webbsida.
"Den särskilde utredaren föreslår en ny kursplanestruktur. Kursplanerna ska innehålla syftet med ämnet, mål för undervisningen, huvudsakligt innehåll samt grund för bedömning. Huvudsakligt innehåll anges för nationella avstämningstillfällen, enligt utredarens förslag till slutet av årskurs 3, 6 respektive 9. Grund för bedömning anger de kunskapskrav som fastställs för godtagbara kunskaper vid de nationella avstämningstillfällena, och för betygssteg för de årskurser när betyg sätts. Begreppet betygskriterier föreslås utgå. Kursplanerna ska ange ett ämnesinnehåll och förklaringar och motiveringar till kursplanerna ska ges i särskilda kommentarmaterial. Verksamma lärare måste engageras i större utsträckning i kursplanearbetet och kursplaner bör utprövas innan de fastställs."
Jan Björklund har under presskonferensen också meddelat att det ska bli Nationella prov i alla ämnen i år 9. Proven ska kunna fördelas över en längre tid.

Eleven i centrum och värdegrunden

Birgit Rodhe, (fp) menade att skolan ska fostra. Jag minns att debattens vågor gick höga. Var detta verkligen lärarens uppgift? Nu har folkpartiet och alliansen tydligen bestämt sig. Detta var ett misstag, ett avsteg från kunskapsvägen. Elever ska lära sig läsa, skriva och räkna och detta ska bedömas redan i årskurs tre. Elevers baskunskaper har stått på agendan under hela min långa lärargärning. Jag har svårt att tänka mig att någon lärare kunnat undgå budskapet om att ge eleverna en kunskapsbas att utgå ifrån.
Ingegerd Wärnersson, (s) tog upp fostranstråden och gjorde värdegrunden till en huvudfråga. Hon vidgade området. Under hennes tid sattes fokus på elevers sociala utveckling och arbetet mot kränkande behandling och mobbning. Social kompetens blev ett ord på allas läppar.
Sett mot denna bakgrund har området smalnat betänkligt när det under Björklunds styre handlar mest om vem som ska flyttas, mobbaren eller den mobbade och mobilens vara eller inte vara i klassrummet. Ordning och reda är parollen. Betyg i ordning och uppförande diskuteras som medel mot skolans disciplinproblem.
Aj då, ska skolan fostra i alla fall, eller …?

Vilka avtryck gör skolministrar i förskolors och skolors vardag?

Ibrahim Baylan vad kommer du att bli ihågkommen för? Ja, Du var den förste på posten som har haft invandrarbakgrund. Du hade en svår motståndare i Björklund och gick på pumpen i frågan om skollagen. Lena Hallengren, Du har meriten att vara den första förskole- och ungdomsministern. Med en regering som brottas med uppgiften att införa vårdnadsbidrag lär du inte ha någon efterträdare att vänta i alliansens regering. En markering som visar att förskolefrågor inte är prioriterade på samma sätt i den nuvarande regeringen.

Ingegärd Wärnersson, Du talade om och fick genomslag för arbetet med värdegrunden och gav skolan specialinriktade medel för personalförstärkningar i skolan. Thomas Östros var utbildningsminister samtidigt med Dig och var den som gav de första signalerna om individuella utvecklingsplaner.

Ylva Johansson, hur minns jag Dig? Minnet blir alltmer selektivt men jag minns att Du var den som införde skolverksinspektionerna för att sätta fart på skolornas arbete med att begripa sig på mål- och resultatstyrningen. Du gick i par med Carl Tham, en folkpartist som blivit socialdemokrat. Själv hade du lämnat vänsterpartiet för socialdemokratin.

Beatrice Ask och Per Unckel förknippar jag med det tidiga 90-talet och de senaste läroplansreformerna med införandet av mål- och resultatstyrningen i grundskolan och gymnasieskolan.

Att Lena Hjelm-Wallén, Lennart Bodström, Bengt Göransson och Göran Persson skötte ledarskapet i olika konstellationer under 80-talet (1982 – 91) hade jag glömt. En ordentlig genomföranderesurs följde med när de tog hand om införandet av Lgr 80. Göransson var både utbildnings-, kultur- och skolminister och arbetade hårt för ”kultur i skolan”. Göran Persson gjorde något av det mest drastiska som hänt i skolsverige när han kommunaliserade skolväsendet.

Jan-Erik Wikström, Birgit Rodhe, Britt Mogård och Ulla Tillander initierade den läroplansreform som blev Lgr 80.

Ingvar Carlssons, Sven Mobergs och Lena Hjelm-Walléns stora insats var SIA-utredningen och propositionen om Skolans inre arbete under 70-talet.

Slutsats: Om läroplaner kan anses spegla den politiska viljan för styrningen av skolan så är det läroplaner införda under borgerliga regeringsperioder som varit dominerande under 80-och 90-talet.